Ja till förnybar energi!

Förnybar energi är helt enkelt sådan energi som inte tar slut. Den finns i växterna och i solstrålarna, i vattnets och luftens rörelse. Det är inte tekniken som saknas när det gäller att utnyttja denna energi och på så sätt ersätta kärnkraften. Det som saknas är viljan och klarsynen hos våra politiker.Och inte minst förmågan att tänka i nya banor.

Iårtusenden har människan utnyttjat den förnybara energin och kommer så att göra under de årtusenden som väntar. Som en parentes däremellan har vi med förödande konsekvenser utnyttjat den begränsade mängd energi som finns i uran och i de fossila bränslena kol, olja och naturgas. Dessa energikällor har snart sinat. Även om man bortser från alla andra nackdelar med kärnkraft och fossila bränslen, står det alltså klart att vi måste hitta nya lösningar på våra energibehov, lösningar som fungerar även på lång sikt. Självklart behöver vi betydligt mer energi idag än för tusenår sedan. Men med modern teknik kan vi utnyttja den förnybara energin effektivare. Om forsk-
ningsresurserna satsades på att utveckla sådan teknik, kunde vi snart basera vårt samhälle på förnybar energi. Men utvecklingen av ett hållbart energisystem tilldelas bara en bråkdel av de resurser som fortfarande satsas på kärnkraften.


Ändå får t. ex. Sverige redan idag mer energi från biobränslen än från kärnkraft. Vattenkraft står för ungefär hälften av svensk elproduktion. Och det finns otroligt mycket mer förnybar energi att hämta. Den solenergi som når jorden under en halvtimme skulle kunna täcka energibehovet i hela världen under ett helt år. I ett svenskt hushåll kan solfångare stå för 30% av uppvärmningen av vatten och luft. Ändå är det sällsynt i Sverige med anläggningar som tar vara på all denna energi.För att inte tala om hur få vind
kraftverk som blivit byggda.

Lönsamt att inte producera energi
Svaret på hur vi blir av 		med de skadliga energikällorna finns inte bara i hur vi producerar energin utan i hur vi använder den. Mycket av den energi som vi gör av med idag behöver vi inte ersätta alls, om vi ser till att det går åt mindre energi i våra liv. Vi kan låta bli att slösa och istället behandla energi som något ytterst värdefullt. Vi kan också


använda den mer effektivt. Bara genom att byta ut gammal teknik mot ny kan vi minska vårt behov av energi väldigt mycket utan att förlora i bekvämlighet. Ett tio år gammalt kylskåp drar betydligt mer el än ett nytt. Så mycket mer att inköpskostnaden på sikt är intjänad. Principen är enkel. Det är billigare att spara en kilowattimme än att producera den. Tyvärr har svenska kraftbolag svårt att inse att deras uppgift inte är att producera energi, utan att lösa kundens energibehov, vilket inte alls är samma sak. Istället för att investera i ny kraftproduktion, ersätter kraftbolaget SMUD i Sacramento det nedlagda kärnkraftverket bl. a. genom att vara med och betala nya, energisnålare vitvaror åt sina kunder.
För att slippa producera extremt dyr extrakraft när efterfrågan ibland når höga toppar, får kraftbolaget lov att på fjärrväg stänga av kundernas luftkonditionering en liten stund. I gengäld får de rabatt på elräkningen. Det


här kallas efterfråge-
styrning och är ännu så länge sällsynt i Sverige. Att ersätta kärnkraften kräver att man är villig att tänka på nya sätt och att man kan slita sig från det storskaliga tänkande som har härskat. Det finns inte ett stort svar på hur vi ska ersätta kärnkraften, utan många små. Framtidens energiförsörjning är 		flexibel, småskalig, lokal och varierad och kan skilja sig mellan olika årstider och olika delar av landet. Områden och regioner kommeri högre grad att vara självför-
sörjande. Detta ger i sin tur fler arbetstillfällen och större tillförlitlighet i energisystemet. Sverige kommer i större ut-
sträckning att utnyttja 		inhemska bränslen och inte importera lika mycket. Att lägga resurser på att utveckla ett hållbart energisys